1280x960 rokavvanjning topp dark

Rökavvänjning

Både cigaretter och snus innehåller nikotin och det är det som gör att man blir beroende. Det påverkar hjärnans belöningssystem och om man använder tobak regelbundet så uppkommer en obalans i belöningssystemet som gör att man känner sug efter cigaretter eller snus. Man vill även ta mer tobak för att undvika abstinensbesvär. Detta utgör det fysiologiska nikotinberoendet, men rökning och snusning ger fyra olika slags beroenden.

Fyra beroendetyper

Det första är som sagt det fysiologiska beroendet som innebär att man känner ett ”sug” om man inte får nikotin och att man drabbas av abstinensbesvär så som rastlöshet, lättretlighet, oro och aggressivitet.

Rökningen skapar också ett psykologiskt beroende som gör att man känner att man saknar något om man inte röker. Man identifierar sig som rökare och känner tomhet om man inte får röka.

Vaneberoendet vid rökning och snusning kan också vara mycket starkt. Det är vanligt att man förknippar rökning eller snusning med vissa specifika situationer som till exempel när man pratar i telefon eller sitter i bilen. Dessa situationer kan ge upphov till ett starkt sug efter nikotin när man försöker sluta.

Dessutom finns det sociala beroendet som innebär att man alltid röker eller snusar i vissa sociala situationer till exempel på fikaraster eller fester.

1280x960 rokavvanjning dark

Rökning och snusning är inte bra för din hälsa

Röken som man får i sig vid ett halsbloss innehåller mer än 8000 skadliga ämnen och 60 av dessa kan orsaka cancer. Rökning höjer även blodtrycket och pulsen och man får sämre kondition. Det gör att rökare löper större risk att drabbas av vissa sjukdomar.

Riskfaktorer vid rökning och snusning

Den allra vanligaste riskfaktorn för att utveckla sjukdomarna nedan är rökning:

  • Lungsjukdomar som astma, KOL (kroniskt obstruktivlungsjukdom), lunginflammation och lungemfysem
  • Hjärt- kärlsjukdomar som åderförfettning, kärlkramp i benen, stroke och hjärtinfarkt.
  • Cancer till exempel i lungor, urinblåsa, bukspottskörtel,tarm och matstrupe.

Dessutom försämrar rökning immunförsvaret och ökar risken att drabbas av sjukdomar som reumatism, diabetes och benskörhet. För kvinnor kan möjligheterna att bli gravid minska och för män påverkas potensen. Kroppens nedbrytning av läkemedel påverkas också, vilket gör att man kan behöva ta högre doser av läkemedel om man är rökare och sedan behöva anpassa dosen när man slutar röka.

Vad är de långsiktiga vinsterna med ett rökstopp?

1 år efter din sista cigarett:

  • Är risken att du skall drabbas av hjärtinfarkt hälften så stor som den skulle varit om du fortsatt röka.
  • Ditt immunförsvar har blivit bättre och du kan lättare stå emot förkylningar och andra sjukdomar.
  • Risken att du skall utveckla allergier och luftrörskatarr har blivit mycket mindre.
  • Din kropp har återfått förmågan att läka magsår och minskar risken för att du skall få återfall i det.

5 år efter din sista cigarett:

  • Är risken för att du skall drabbas av stroke lika liten som hos någon som aldrig har rökt.
  • Har risken för att du ska drabbas av olika typer av cancer (mun, hals, matstrupe, urinblåsa, njurar, livmoderhals och bukspottskörtel) minskat avsevärt.

10 år efter din sista cigarett:

  • Är risken för att du ska drabbas av lungcancer minskad med 70 % jämfört med om du fortsatt att röka!

Nikotinersättningsmedel kan lindra ditt fysiska beroende

Det fysiska beroendet av tobak orsakas av nikotin. Därför kan det vara lättare att sluta röka eller snusa om man tar hjälp av nikotinläkemedel. Nikotinet i sig är inte nyttigt men de största hälsoriskerna med tobak kommer från de andra skadliga ämnena som det innehåller. Vid ett halsbloss får man till exempel i sig över 8000olika skadliga ämnen. Nikotinläkemedel kan hjälpa dig att bli fri från dessa. De viktigaste faktorerna för att du skall lyckas sluta röka är.

  1. Din motivation
  2. Det stöd du får från din omgivning
  3. Professionell rådgivning, från vårdcentralen, oss på apoteket eller till exempel sluta-röka-linjen i kombination med nikotinläkemedel.

Nikotinläkemedel brukar lindra abstinensen och röksuget vid rökstoppet och kan därför vara till stor hjälp för att sluta röka. Det gäller framförallt om du har ett starkt nikotinberoende och kanske har försökt sluta men fått mycket abstinensbesvär. Använd då nikotinläkemedel så kan du trappa ner långsamt. Risken att man skall bli beroende av nikotinläkemedel är relativt liten. De flesta har inga problem med att sluta med nikotinläkemedel efter ett tag, men det är viktigt att man tar god tid på sig när man trappar ner. Riskerna med långvarigt bruk av nikotinläkemedel är mycket lägre (uppskattningsvis 100 gånger lägre) än om man slutar för snabbt och går tillbaka till sin rökning.

Tips från farmaceuten!

Tänk på att rökning påverkar vissa läkemedelsbehandlingar. Om du är diabetiker och rökare kan du till exempel behöva minska på dina insulindoser vid rökstopp. Vad uppmärksam och mät ditt blodsocker noga när du minskar på nikotinet. Fråga gärna din läkare eller oss på LloydsApotek om du är osäker på om din tobaksanvändning påverkar dina läkemedel.

Testa vår recepttjänst

Beställ hem och betala din receptbelagda medicin direkt på lloydsapotek.se. OBS. Du behöver logga in med BankID.