Hjärta och kärl

Kärlkramp

Kärlkramp, eller angina pectoris, beror på att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre på grund av att kranskärlen till hjärtat är för trånga. Detta ger smärtor i bröstet.

Kärlkramp

En del personer löper, på grund av arv, större risk att få kärlkramp men det finns också riskfaktorer för att få kärlkramp som man kan undvika.

Vad är kärlkramp?

Angina pectoris uppstår när hjärtat inte får tillräckligt med syre i förhållande till behovet. När kärlen som förser hjärtat med blod blir trånga minskar syretillförseln och smärtor i bröstet kan uppstå. Kärlkramp uppstår ofta vid fysisk ansträngning eftersom hjärtat då kräver mer syre och måste pumpa mer blod till hjärtat än normalt.

Det finns olika typer av angina pectoris beroende på när smärtorna uppstår. Anginasmärtor som uppstår vid fysisk aktivitet kallas stabil angina pectoris medan anginasmärtor som uppstår vid vila kallas instabil angina.

Orsaker till angina pectoris

Det finns flera orsaker till att blodådrorna blir tjocka och mister sin rörlighet (åderförkalkning) så att hjärtat får mindre syre. Ärftliga faktorer och ålder är viktiga orsaker och män får ofta kärlkramp tidigare än kvinnor. Vår livsstil spelar också stor roll och detta blir extra viktigt om man dessutom har hjärt- och kärlsjukdomar i familjen.

Kända riskfaktorer är:

  • Högt blodtryck.
  • Högt kolesterol.
  • Övervikt.
  • Diabetes.
  • Rökning.
  • Fysisk inaktivitet.
  • Stresskänslighet.  

Symptom på kärlkramp

  • Kramande, tryckande smärta bakom bröstbenet.
  • Smärtorna strålar ut mot vänster axel och ut i vänster arm, hals och käke. Ibland även till båda armar och baktill mot ryggen.
  • Tung andhämtning och allmän kraftlöshet.

Det är inte ovanligt att kvinnor upplever mindre tydliga, och andra symptom än män. Kvinnor märker oftare av trötthet, tung andhämtning och illamående. En känsla av ångest kan uppstå. Symptomen försvinner efter några minuters vila.

Vad är skillnaden mellan kärlkramp och hjärtinfakt?

Vid hjärtinfarkt är bröstsmärtorna mer intensiva och långvariga. En kärlkrampsattack varar högsty tio minuter medan en hjärtinfarkt kan symptom som varar längre än 20 minuter.

Några råd vid kärlkramp

  • Sluta röka, läs mer om hur du slutar röka här.
  • Ät en varierad och näringsrik kost med mycket frukt och grönsaker, fisk och fiberhaltiga produkter.
  • Minska intaget av fett.
  • Motionera regelbundet på ett sätt som är lämpligt för dig. Undvik att lyfta tungt.
  • Gå ner i vikt om du är överviktig.
  • Undvik stress.

Behandling av kärlkramp

Kärlkramp ska alltid behandlas av läkare. Det finns både symptomlindrande och förebyggande läkemedel. Symptomlindrande mediciner har en smärtdämpande funktion och lättar på hjärtats arbetsbelastning medan förebyggande medicin används till att behandla till exempel högt blodtryck och högt kolesterol. De flesta med kärlkramp måste använda flera olika hjärtmediciner.

De flesta får en kombination av blodproppshämmande läkemedel som innehåller en låg dos acetylsalisylsyra, snabbverkande nitrater och betablockerare (betablockerare minskar hjärtmuskelns syrebehov genom att sänka blodtrycket och dämpa hjärtrytmen). 

Om du har astma och därför inte kan använda betablockerare, kan du istället få en långverkande nitrat, en kalciumflödeshämmare eller en kombination av läkemdel.

För de som inte tål acetylsalisylsyra finns andra blodproppshämmande medel. När du har konstaterad kärlkramp kan du även få blodfettsänkande preparat för att motverka försämring av åderförfettning och förebygga hjärtinfarkt.

Ett sätt att minska smärtan vid kärlkramp är att ge nitroglycerin, som snabbt vidgar blodkärlen. Hjärtats arbete och syrebehov minskar då och en pågående krampattack kan avbrytas. Om du ska vara fysiskt eller psykiskt aktiv kan du förebygga en kärlkrampsattack genom att ta ett långtidsverkande nitroglyceringpreparat.

När ska du kontakta läkare?

  • Om du tror att du har kärlkramp.
  • Vid plötsliga smärtor i bröstet.
  • Vid smärtor i bröstet som inte går över efter intag av snabbverkande nitrat.
  • Om du har kärlkramp och noterar att bröstsmärtorna förvärras eller förändras.
  • Om du får obehagliga biverkningar av dina läkemedel.

Källor: Hjärt- och lungfonden, Vårdguiden 1177

Läs fler artiklar och hjärta och kärl: