Råd och tips

Vaccination mot influensa

För gravida och vissa sjukdomsgrupper kan det vara farligt att få influensa. Dessa personer rekommenderas därför att vaccinera sig mot influensa.

Vaccination mot influensa

Virusen som orsakar influensa ändrar sig ofta och riskgrupperna uppmanas därför att vaccinera sig varje år. Influensavaccinet bör helst tas i perioden september till oktober. Fullt skydd uppnås efter 1 till 2 veckor. I år, 2018, startar vaccinationerna 6 november. 

Influensavaccin

Influensa orsakas av olika influensavirus. Det finns tre huvudgrupper med influensavirus som ger sjukdom hos människor: typ A, B och C. Virusen ändrar sig lite från år till år och hur många som drabbas beror på hur mycket virusen har förändrats. 

Biverkningar av influensavaccin

Som alla andra läkemedel kan även influensavaccinet ge biverkningar. Vanliga biverkningar är irritation och svullnad kring vaccinationsstället. Lätt obehag i form av feber, huvudvärk och trötthet kan förekomma 1 – 2 dagar efter vaccinationen. 
Influensavaccination ger aldrig ett 100-procentigt skydd. De som insjuknar trots vaccination kan dock få lindrigare symtom och färre komplikationer. Skyddet mot insjuknande i influensa beror bland annat på hur väl vaccinet överensstämmer med den influensastam som ger infektionen, hur lång tid som gått sedan vaccinationen och vilken förmåga den vaccinerade har till ett bra immunsvar.

Hur kan jag förebygga att drabbas av influensa?

Generella smittförebyggande råd är viktigt för att skydda sig mot influensa. Tvätta händerna ofta och grundligt. Använd handdesinfektionsmedel när du inte har möjlighet att tvätta händerna. Om du är sjuk bör du hålla dig hemma från arbete, skola eller förskola.

Vilka grupper rekommenderas att vaccinera sig?

  • personer över 65 års ålder
  • gravida efter graviditetsvecka 16
  • vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
  • kronisk hjärtsjukdom
  • kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
  • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder).
  • kronisk lever- eller njursvikt
  • diabetes mellitus
  • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

Källa: Folkhälsomyndigheten