För närvarande kan det ta längre tid att nå vår kundservice och det kan förekomma förseningar i leveranser för upphämtning i apotek.  Du kan max hämta ut receptbelagda läkemedel för 90 dagars förbrukning.
Råd och tips

Sluta snusa

Ungefär 11 procent av Sveriges befolkning snusar varje dag och de flesta snusare är män i åldrarna 17 – 29 år. I snitt uppgår antalet snusdosor per snusare till 212 stycken per år.

Sluta snusa

Vad är snus?

Snus består av mald tobak, vatten, salt, glycerol och olika smakämnen. Snus kan innehålla upp till 2 500 kemiska ämnen. Många av dem är tillsatta för att kroppen ska ta upp nikotin så bra som möjligt och för att hålla snuset fuktigt. Effekten av snus kommer från nikotin som tas upp i munnen.

Snusfakta

  • Många av snuset tillsatta ämnen är radioaktiva eller kan ge cancer.
  • Snus är förbjudet i EU med undantag för Sverige och Norge.                   
  • En prilla snus ger mer nikotin till kroppen än en cigarett.
  • Hur länge du har snusat och hur mycket du har snusat är avgörande för risken för att utveckla cancer.

Hur verkar snus?

Huvudingrediensen i snus är nikotin. När nikotin kommer till hjärnan kan verka både stimulerande och lugnande. Det är detta som framkallar beroendet. Kroppen vänjer sig också vid nikotin så att du hela tiden behöver mer och mer för att få effekt. Om du slutar tillföra kroppen nikotin kan abstinenssymptom som yrsel, koncentrationssvårigheter, allmän obehagskänsla i kroppen, svettningar, huvudvärk och ett sug, uppstå.

Varför kan snus vara farligt?

  • Tobaksspecifika nitrosaminer (TSNA), polycykliska aromatiska hydrokarboner (PAH) och tungmetaller är ämnen som finns i snus och som kan vara cancerframkallande. Snus är klassat som cancerframkallande och kan öka risken för cancer i bukspottkörteln, matstrupen och munhålan.
  • Snus kan också orsaka skador i munnen, missfärga tänder och ge dålig andedräkt. Där du placerar snusen kan tandköttet dra sig tillbaka och blotta tandhalsen, vilket ger isningar i tänderna.
  • Flera studier har visat ett samband mellan snusbruk och utveckling av diabets typ 2 och ökad risk för övervikt.
  • Snus kan också öka risken för infertilitet (ofrivillig barnlöshet)
  • Du blir beroende av snus. Om du har använt snus ett tag så blir kroppen beroende av nikotin. Om du inte får i dig nikotin kan du märka abstinenssymptom som yrsel, koncentrationssvårigheter, allmän obehagskänsla i kroppen, svettningar, huvudvärk och ett "sug" efter snus.

Snus och graviditet

Gravida bör inte snusa. Snusning under graviditet ökar risken för dödföddhet, för tidig försel, låg födelsevikt hos barnet. Snus kan också öka risken för läpp- och gomspalt och för andningssvårigheter när barnet är nyfött.

Vill du sluta snusa?

  • Bestäm dig för en dag då du vill sluta snusa.
  • Förbered dig fram till slut-datum genom att gå längre perioder än du normalt gör utan snus. Använder du lössnus kan du göra prisen mindre. Prova att lägga andra saker under läppen, till exempel en tablett. 
  • Motivation är viktigt! Upprepa ofta för dig själv varför du vill sluta.
  • Sluta helt på ditt bestämda slut-datum.
  • Använd receptfria nikotinläkemedel för att dämpa eventuell abstinens.



Källor:
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Tobaksfakta

Läs mer: