För närvarande kan det ta längre tid att nå vår kundservice och det kan förekomma förseningar i leveranser för upphämtning i apotek.  Du kan max hämta ut receptbelagda läkemedel för 90 dagars förbrukning.
Råd och tips

Sömnsvårigheter

Ungefär 30% av kvinnor och 20% av män i Sverige har någon form av sömnbesvär. Sömnsvårigheter kan gå ut över både humör och livskvalitet och det finns många olika orsaker till varför dessa störningar i sömnen uppstår. 

Sömnsvårigheter

Stress, oro, sjukdom eller läkemedelsanvändning är några vanliga skäl till att personer får svårt att komma till ro på kvällar och få god sömnkvalitet. Det är fler kvinnor än män som upplever problem med sömnen. Med ökad ålder ökar också förekomsten av sömnstörningar eftersom djupsömnen minskar och sömnen blir ytligare.

Vad är sömnsvårigheter?

Sömnsvårigheter (insomni) innebär, enligt diagnosmanualen ICD (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) att någon har:

  • Svårt att somna, fortsätta sova, eller att få bra sömnkvalitet.
  • Sömnstörningen förekommer minst 3 gånger per vecka i minst 1 månad.
  • Sömnstörningen ger tydliga besvär och/eller stör personens övriga livskvalitet. 

Symptom på sömnbesvär

  • Ökad trötthet och håglöshet.
  • Humörsvängningar.
  • Försämrad koncentrationsförmåga.
  • Nedsatt arbetsförmåga.
  • Försämrad livskvalitet.

Varför uppstår sömnproblem?

Att uppleva svårigheter att komma till ro på kvällen, eller att få tillräckligt många timmars sömn per dygn är något som många upplever någon gång i livet. När störningarna i sömnen pågår under kortare perioder finns i regel någon uppenbar orsak, men när personer får längre perioder av sömnsvårigheter kan det bli svårare att hitta förklaringar.

Kroppsliga (somatiska) sjukdomar som ger värk är ofta förknippade med insomni. Sömnbristen kan i sig göra att personens smärttröskel påverkas negativt och en ond cirkel byggs upp: ju mindre sömn personen får desto mer påverkar värken och ju mer värk desto sämre sömn. 
Sömnproblem i samband med en psykiatrisk eller psykologisk störning är också mycket vanligt. Depression, ångesttillstånd (generaliserad ångest och panikångest) är vanliga tillstånd som ökar risken för att sömnen ska påverkas.  Läkemedelsanvändning kan också inverka negativt på sömnen. Några exempel på sådana kan vara:

  • Teofyllin (för behandling av till exempel KOL)
  • Fenylpropanolamin (ingår i läkemedel vid behandling av nästäppa)
  • Betastimulerare (en grupp läkemedel vid behandling av till exempel KOL och astma)
  • Betablockare (läkemedel vid behandling av till exempel högt blodtryck )
  • Steroider (många p-piller innehåller någon form av steroid)
  • L-dopa (behandling av bland annat Parkinsons sjukdom)
  • Bromokriptin (behandling av bland annat Parkinsons sjukdom)
  • SSRI (depressionsläkemedel)

Några tips för bättre sömn

  • Regelbundna rutiner för när du lägger dig och när du går upp underlättar. Gå upp samma tid varje dag, även om du har sovit få timmar.
  • Undvik att sova på dagtid. Behöver du en tupplur, begränsa den till cirka 20 minuter.
  • Få minst 30 minuters dagsljus per dag. 
  • Motionera regelbundet men undvik tung fysisk aktivitet de sista timmarna före sänggående.
  • Var lagom mätt vid läggdags.
  • Undvik kaffe, té eller andra koffeinhaltiga drycker på kvällstid.
  • Fimpa! Även om du inte slutar röka så rök åtminstone inte på kvällen eftersom rökning ökar pulsen och gör kroppen orolig. Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp att sluta röka.
  • Använd inte alkohol som sömnmedel. Alkohol kan göra att du somnar lättare men gör också att du sover oroligare och får fler uppvakningar under natten.
  • Titta inte på klockan om du vaknar på natten. Om du måste gå upp och kissa, försök att inte tända för starka lampor. Börja inte heller med andra sysslor och lägg dig i sängen innan du börjar vakna till ordentligt.
  • Lär dig någon avslappningsteknik. Använd dig av denna när du ska somna och om du vaknar under natten.
  • Stig upp igen om du inte har somnat på cirka 30 minuter.
  • Använd sovrummet för att sova, inte som arbetsrum eller tv-rum.
  • Vid besvär med snarkningar, kan snarkningsplåster eller snarkspray provas. Dessa öppnar upp näsan och/eller svalg så att snarkandet kan minskas/undvikas helt.
  • Det finns fler hjälpmedel som kan förbättra sömnen, som till exempel bettskena och öronproppar. 

Behandling vid sömnsvårigheter

Sömnproblem kan behandlas både med och utan läkemedel och man undersöker om det finns en bakomliggande orsak. Vanligen provas behandlingsalternativ utan läkemedel först, till exempel avslappningsövningar, ljusbehandling, sömnrestriktioner där man minskar tiden i sängen till att bara omfatta den tid då man faktiskt sover, och behandling där man försöker återupprätta en positiv koppling mellan säng och sömn.

I perioder kan det bli nödvändigt att använda sömnmedel. Dessa kan vara bra hjälp vid övergående sömnstörnngar men effekten avtar efter några dagar eller ett par veckors användande. Sömnmedicin är också beroendeframkallande. Rekommendationen är att använda sömnmedel under korta perioder.

Ska jag kontakta läkare vid sömnsvårigheter?

  • Vid långvariga sömnproblem (flera veckor).
  • Om du ofrivilligt somnar flera gånger på dagtid.
  • Om du använder sömnmedicin men ändå inte kan sova.
  • Om du tror att sömnproblemen beror på mediciner du använder. 

Källor: Läkemedelsboken, Socialstyrelsen, Psykologuiden.