Råd och tips

Olika typer av huvudvärk

Att drabbas av huvudvärk är mycket vanligt. Det kan vara ett tecken på många olika saker alltifrån någon sjukdom till en obalans av något slag, till exempel förkylning, baksmälla, muskelspänningar, stress eller synfel. Ofta vet man kanske själv vad det är som ligger bakom.

Olika typer av huvudvärk

Det är oftast inte alls farligt att ha ont i huvudet, men det kan vara bra att veta vad man kan göra själv för att minska huvudvärken och minska risken att den uppkommer igen.

Migrän

Symptom: ofta en halvsidig, svår och dunkande huvudvärk som kan byta sida efter ett tag. Du blir känslig för ansträngning och om du rör dig hastigt. Ofta kraftigt illamående med kräkningar. Överkänslighet för ljud och ljus är vanligt.

Vem drabbas av migrän?
Migrän är en neurologisk sjukdom som kan drabba alla. Det är inte helt klarlagt varför man får migrän, men det förefaller till stor del vara en ärftlig sjukdom. Ungefär 70 procent av personer med migrän uppger att de har en nära anhörig med migrän. Ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemen pågår under ett migränanfall, samtidigt som kemiska ämnen frigörs och gör blodkärlen extra smärtkänsliga. 

Kvinnor oftare drabbade av migrän
Migrän är dubbelt så vanligt hos kvinnor och ungefär 20 procent av kvinnor i fertil ålder har migrän.
Migrän debuterar oftast i tonåren när hormonerna kommer i gång. Migrän är också oftast ärftlig.

Vid en migrän-attack har oftast flera faktorer staplats på varandra, som stress, hormonomställningar, att man ätit och sovit dåligt och att man har spänt käkarna. Det kan också handla om att man inte tål vissa livsmedel som citrus eller choklad.

Migrän med aura har ett förstadium som ofta består av synpåverkan som tunnelseende och flimmer. En annan auraupplevelse är känselrubbningar som endast drabbar den ena kroppshalvan. Man kan också få talsvårigheter eller hörselstörningar innan huvudvärken kommer. Aurasymtom inleder vanligtvis migränattacken och varar från fem minuter till en timme och följs oftast av huvudvärk. 

Migrän utan aura har inget markerat förstadium men många migräniker har dock förkänningar av ett anfall. Det kan till exempel vara humörsvängningar, trötthet, koncentrationssvårigheter eller ett sug efter sötsaker. Ett migränanfall kan vara mellan en halv timme och tre dygn. 

Vad kan jag själv göra vid migrän?

  • En huvudvärksdagbok vara en bra hjälp. Anteckna när värken kommer och vad som kan ha utlöst den. Skriv också upp om du tar medicin och vilken effekt den har. När du fört dagbok några veckor kanske du kan hitta samband och mönster. 
  • Receptfria värktabletter med acetylsalisylsyra (till exempel Treo, Magnecyl och Bamyl), paracetamol (till exempel Alvedon och Panodil) eller ibuprofen (till exempel Ipren och Ibumetin) kan hjälpa i ett tidigt skede vid lindrig migrän. 
  • NSAID-läkemedel (till exempel Nap­roxen, Naprosyn, Voltaren, Eeze och Orudis) som inne­håller naproxen, diklofenak eller ketoprofen, används mot migrän. De kombineras ibland med metoklopramid (Prim­p­eran eller Migpriv) som innehåller medel mot illamående. 

Beställ dina receptbelagda läkemedel mot migrän här. 

Spänningshuvudvärk

Symptom: Detta är den vanligaste typen av huvudvärk. Värken är dov och molande och sitter oftast på båda sidorna av huvudet. Det är inte ovanligt att man även har ömma punkter i hårbotten eller i nacken, och ibland även i käkmusklerna. Det orsakas ofta av spända muskler men kan utlösas av till exempel stress eller känslomässiga påfrestningar.

Det är vanligt att man lider av spänningshuvudvärk utan att vara medveten om att man är spänd. Det kan till och med bli som ett normaltillstånd så att man inte ens slappnar av när man sover. En del får även problem med huvudvärk för att de gnisslar tänder under natten. Då ömmar ofta käkmusklerna och man har ont i huvudet när man vaknar på morgonen.

Vem drabbas av spänningshuvudvärk?
Nästan nio av tio kvinnor och två tredjedelar av männen har denna typ av huvudvärk någon gång. Huvudvärks­typen är vanlig även bland barn och ungdomar.

Spänningshuvudvärk delas in i två olika typer:
Vid episodisk spänningshuvudvärk sitter värken i minst en halvtimme och högst en vecka för varje period med värk.
Vid kronisk spänningshuvudvärk har man huvudvärk minst 15 dagar per månad under mer än tre månader. 

Vad beror spänningshuvudvärk på?
Utlösande faktorer:

  • Olika typer av stress.
  • Vila och rör på dig regelbundet. 
  • Du biter ihop eller gnisslar tänder.
  • Trötthet och dålig sömn.
  • Olämplig arbetsställning.
  • Använd terminalglasögon.
  • Dålig syn.
  • Anpassa din belysning efter de arbetsuppgifter du har.
  • Depression.

Läkemedelsutlöst huvudvärk (kronisk daglig huvudvärk)

Symptom: Värken kallas också transformerad huvudvärk och är en värk som varar mer än 15 dagar per månad i mer än tre månader. Det börjar som migrän eller spänningshuvudvärk. Generellt blir huvudvärken mer dov och diffust utspridd i hela huvudet. Det är vanligt med depression och ångest i samband med huvudvärken. Ibland förekommer även ett lätt illamående.

Varför uppstår läkemedelsutlöst huvudvärk?
Vid kronisk spänningshuvudvärk har hjärnans centrala smärtsystem blivit överkänsligt och detta har i sin tur framkallat en överkänslighet i musklerna kring huvud och nacke. Även sänkt smärttröskel för tryck och värme i hela kroppen kan bli följden.

Vem drabbas av läkemedelsutlöst huvudvärk?
Kvinnor drabbas oftare än män av kronisk huvudvärk.

Huvudvärk hos barn

Den vanligaste typen av huvudvärk hos barn är spänningshuvudvärk. Om barn i förskoleåldern klagar över ont i huvudet, utan att må illa och kräkas, har de troligen spänningshuvudvärk. 

Symptom när barn har huvudvärk
Äldre barn beskriver ofta besvären som ett tryck ovanpå eller som ett band runt huvudet som sedan gradvis övergår i lätt värk. I ett senare skede kan värken öka så att den stör skolarbetet. 

Vid spänningshuvudvärk höjs muskelspänningen i nacke, panna, käkar och vid tinningarna. Musklerna kan också kännas ömma när man trycker på dem. Värken kan hålla i sig allt ifrån en halvtimme upp till flera dagar. 

Varför får barn huvudvärk?

  • Problem med syn eller hörsel. 
  • Värk i skuldror och nacke. 
  • Felaktig sittställning. 
  • Dålig ventilation.
  • Förändring i käk­leder. 
  • Tänder eller bett. 

Oro, rädsla, prestationsångest, överstimulans, relationer med kompisar och lärare, familjesituation eller att man känner sig ledsen, är också faktorer som kan orsaka spänningshuvudvärk hos barn. 

Huvudvärk vid bihåleinflammation

Symptom: Huvudvärk som sitter i kinderna eller pannan och som blir värre om man böjer sig framåt, kraftig förkylning med tjock gröngul snuva.

Vad händer när jag får bihåleinflammation?
Trycket i bihålorna stimulerar smärtnerver, dessutom har inflammationen, som du har vid en bihåleinflammation, en tendens att reta smärtnerverna.

Vem drabbas av bihåleinflammation?
Bihåleinflammation kan ge en kraftig huvudvärk. Omkring tio-femton procent av befolkningen drabbas någon gång av bihåleinflammation.

Hur ställs diagnosen bihåleinflammation?
Läkaren knackar på bihålorna för att se om de ömmar. Patienten berättar hur symptomen känns och utifrån det får man komma fram till en sannolik diagnos.

Vad kan jag själv göra om jag får huvudvärk i samband med bihåleinflammation?
Förebygg eller minska svullnaden genom exempelvis nässprej eller sov med en extra kudde under huvudet.

Ansträngningsutlöst huvudvärk

Denna typ benämns också träningshuvudvärk och delas in i två undergrupper. 

Sekundär huvudvärk och godartad ansträngningshuvudvärk
Den sekundära huvudvärken kan innebära symtom som kräkningar och synstörningar  och kan tyda på allvarliga problem som till exempel artärbråck i hjärnan. Det är mycket viktigt att söka vård omedelbart vid den här typen av symtom.
Enligt brittiska The Migraine Trust drabbar godartad ansträngningshuvudvärk 12–30 procent av alla som tränar. Värken kopplas ofta till högintensiv träning. 

Symptom: Plötslig kraftig och dunkande huvudvärk, vid hård ansträngning till exempel bänkpress på gymmet, andra tunga lyft, eller vid sex.

Hortons huvudvärk – Cluster headache

Vad är Hortons huvudvärk?
Typiskt för denna huvudvärk är att den uppträder i perioder varvat med huvudvärksfria perioder. Det är en mycket plågsam sjukdom. Smärtan vid Hortons huvudvärk är ofta så intensiv att det är svårt att ligga ner utan man är uppe och går rastlöst omkring.

Symptom: En attack börjar med kraftig smärta i, bakom eller omkring ena ögat. Smärtan kan också sprida sig till tinningen, käken, näsan, hakan eller tänderna. Värken är mycket intensiv, den återkommer alltid på samma ställe och känns som om ögat pressas ut bakifrån eller att en kniv vrids om i ögat.

Under attackerna förekommer ett eller flera av följande symptom:

  • ögonrodnad 
  • tårflöde 
  • nästäppa 
  • näsdropp 
  • svettning i panna och ansikte 
  • ögonlockssvullnad 
  • hängande ögonlock eller förminskad pupill.

Samtliga symptom uppträder på samma sida som smärtan. Hortons huvudvärk är strikt ensidig och kommer på samma sida om och om igen under samma anfallsperiod. Det är ovanligt med illamående och kräkningar.

Vem kan drabbas av Hortons huvudvärk?
Hortons huvudvärk drabbar enligt en uppskattning 0,1 procent av befolkningen. Sjukdomen är fem gånger vanligare hos män. Hortons huvudvärk debuterar vanligen i 20 – 40-årsåldern.

Till skillnad från migrän är den inte uppenbart ärftlig. I cirka fem procent av fallen har en ärftlighet konstaterats.

Varför får man Hortons huvudvärk?
Orsaken till Hortons huvudvärk är fortfarande okänd, men forskning har visat att det uppstår en återkommande inflammation i blodkärlen bakom det öga där huvudvärken sitter.

Blodkärlen vidgas och det uppstår en kraftig svullnad. Ett par av kroppens egna så kallade signal­substanser, histamin och serotonin, misstänks vara inblandade i förloppet.

När ska jag kontakta sjukvården?

  • Om huvudvärken sitter i längre än en vecka.
  • Om huvudvärken kommer plötsligt, som en blixt från klar himmel, och gör mycket ont.
  • Om du tar värktabletter mot din huvudvärk flera gånger i veckan.
  • Om du får svår huvudvärk och samtidigt har feber och är stel i nacken eller får röda prickar på kroppen.

Läs mer om värk: