Råd och tips

LloydsApoteks vab-skola

Februari är här och samtidigt dyker även vabruari upp i svenska familjer. För att klara de närmsta veckorna, kanske även månaderna, så har vi sammanställt en guide med våra bästa råd för de dagar då det mest handlar om symptomlindring och omvårdnad och några tips för de vab-dagar som kanske är mer lekbetonade.

LloydsApoteks vab-skola

Fråga:
Ska jag kontakta vården när mitt barn är sjukt?

Svar:
I de flesta fall kan barnets allmäntillstånd ge en fingervisning om ni ska kontakta vården.
Men, i några fall kan det vara bra att kontakta till exempel Kry för att få en läkarbedömning av ditt barns tillstånd:

  • Om barnet har feber som inte går ner efter 3 dagar.
  • Om febern stiger över 40 grader, eller barnet får feberkramp för första gången. Läs mer om feberkramp här.
  • Om barnet, ett par dagar efter tillfrisknande, hastigt får hög feber igen. Det kan vara tecken på bakterieinfektion eller följdsjukdomar.
  • Om en bebis som är yngre än cirka 6 månader får feber bör vården kontaktas.

Tänk också på att innan ett barn som är yngre än 6 månader ges smärtstillande så ska du rådgöra med sjuksköterska eller läkare.

Fråga:
Kan vi gå ut om barnet är sjukt?
Svar:
Om barnet orkar vara ute så går det bra. Ligger barnet i vagn så tänk på att skydda det från vind och kyla. Om det är sommar så undvik att vistas i sol och värme, håll er i skuggan.

Fråga:
Hur mycket bör barnet vila när vi är hemma?

Svar:
Barnet kan vara uppe och leka om det orkar, men tänk på att barnet behöver vila när som helst under dagen. Om barnet har feber och blir oroligt så behöver du inte tvinga det att vila eftersom barn ofta anpassar sig efter hur mycket ork de har.

Fråga:
Hur mycket behöver barnet äta?

Svar:
Som för de flesta vuxna som är sjuka så blir aptiten ofta nedsatt hos sjuka barn. Du behöver inte tvinga i barnet mat, däremot är det viktigt att de får i sig ordentligt med vätska.

Fråga:
Hur mycket vätska behöver ett sjukt barn?

Svar:

  • Om du märker att barnet kissar mindre, är slött och blir torr på läpparna och i munnen så kan du behöva hjälpa till att få i barnet mer vätska. För varje grads feber ökar vätskebehovet med 10 procent. Vid 40 graders feber behöver ett barn som väger 10 kilo 1,3 liter vätska per dygn. Ett friskt barn som väger 10 kilo behöver ungefär 1 liter vätska per dygn.
  • Vätskeersättning kan vara ett bra alternativ för de barn som drabbas av kräkningar och diarré och därmed förlorar mycket vätska. Sammansättningen i dessa ersättningar gör att vätskebalansen återställas snabbare.

Fråga:
När kan barnet gå på förskola/skola igen?

Svar:
Det beror på vad orsaken till hemmavistelsen har varit. För en del barn kan perioden hemma behöva förlängas eftersom känslighet för nya infektioner ökar efter sjukdom.

Några riktlinjer för olika vanliga sjukdomar är:

Förkylning:
Den vanligaste virusinfektionen hos barn. Förkylning smittar via så kallat droppvirus, alltså de droppar som sprids när någon hostar eller nyser. Barnet smittar någon dag innan förkylningen bryter ut och sedan i ett par dagar till.
Barnet bör stanna hemma om det är trött, har feber och inte orkar vara i barngruppen en hel dag. När barnet är feberfritt och du bedömer att de orkar vistas en dag bland andra barn så kan det återgå till sin vanliga barnomsorg.

Magsjuka:
De kan gå tillbaka till förskolan när de äter som vanligt och inte har kräkts eller haft vattentunn diarré under minst två dygn.
För barn i skolålder gäller att de ska stanna hemma i ett till två dygn efter att de blivit friska.
För båda tillfällen gäller att barnet ska orka med en hel dags aktiviteter tillsammans med andra barn.

Influensa:
Den vanligaste virussjukdomen under vinterhalvåret i Sverige. Eftersom den sprids via utandningsluften är den mycket smittsam. Viruset smittar i upp till sju dagar efter första symptomet uppträder. Ett barn som fått influensa kan inte få samma influensaform igen, men eftersom det finns många olika influensasorter så finns risk att barnet smittas igen, av ett annat influensavirus. Det kan ta upp till tre dagar från det att barnet smittats av viruset tills att influensan bryter ut.
Influensa tar tre till fem dagar att gå över och när du bedömer att barnet orkar vara med i barngruppen så kan det återgå.

Springmask:

  • Springmask är en parasit i tarmen och det är mycket vanligt hos barn, främst i förskoleålder. Springmask sprids via ägg som kan finnas på barnens fingrar, på leksaker, underkläder och sängkläder. Det är vanligt att barnet får klåda i stjärten, även om det inte är nödvändigt att drabbas av klåda. Barn smittar lätt sig själva igen om de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten.
  • Det tar mellan tre till sju veckor från det att barnet smittats tills att det börjar klia eller att maskar blir synliga i stjärten.
  • Barnet måste inte vara hemma från förskola eller skola, oavsett om det har fått behandling eller ej, men kolla gärna vilka riktlinjer barnomsorgen i er kommun har.

För de barn som börjar tillfriskna och där du bedömer att det har ork att vara uppe, kan dagarna kännas evighetslånga, både för förälder och barn.

Några tips på aktiviteter, barnets ålder får vägleda i valet:

Inomhus:
Experiment med produkter ni har hemma:

Blanda bakpulver eller bikarbonat med vinäger eller citronsyra i ett kärl (liten flaska, glas eller skål) så blir det fräs och pys och spännande bubblor. Ketchup och bakpulver funkar också bra, kan bli som en liten vulkan med långsamt utbubblande blodfärgad lava. Se till att det kan rinna ner i diskhon direkt så slipper ni fläckar.

Diska:
Det enda som krävs är vatten, diskmedel och dagens disk. Se till att barnet står stadigt vid diskbänken, lägg eventuellt trasor bredvid som kan suga upp vatten som rinner över. Vill du skydda finporslin så plocka undan det först och komplettera det som ska diskas med trattar, leksaksservis, små burkar och kärl att ösa med. Känn på vattnet så att det inte blir för varmt.

Gör en fruktsallad:
För de riktigt små barnen kan att skära banan med slö kniv vara en upplevelse. Större barn kan anförtros äppledelning med skarpare kniv.

Gömma nyckeln:
Välj ett lämpligt, litet föremål som en av er gömmer. Sedan får den andra fråga om föremålet är gömt som "fågel, fisk eller mittemellan". Den som har gömt saken guidar sedan genom att säga det blir "varmare (närmare målet), eller kallare (längre från målet) under sökandet.

Spela brädspel/pussla:
Aktiviteten behöver ingen närmare förklaring. Rota igenom garderob, vind eller källare, eller var ni kan tänkas ha ställt brädspelen och pusslen, töm ett stort bord och bred ut er.

Utomhus:
Lite frisk luft i lugn miljö kan verka uppiggande, för både liten och stor.

Kasta småsten i vattensamlingar: För de allra yngsta kan detta stimulera hur länge som helst. För lite äldre barn kan större pölar utmana kreativiteten genom att ni försöker bygga fördämningar, leda om vatten till åar och kontrollera vad som flyter. En spade och hink kan användas men ofta går det lika bra att använda vad ni hittar utomhus.

Gräva:
Har ni tur nog att ha en snörik vinter så finns det knappt några gränser för vad ni kan hitta på utomhus, i lugn takt så klart. Bygg en snögubbe, gräv en gång i snöhög (men var försiktig när ni kryper så att den inte rasar ihop), eller varför inte bygga ett snöslott?

Källa: LloydsApotek, Vårdguiden, Folkhälsomyndigheten.

Läs mer om vabruari och hur du hanterar förkylningar och influensa: