För närvarande kan det ta längre tid att nå vår kundservice och det kan förekomma förseningar i leveranser för upphämtning i apotek.  Du kan max hämta ut receptbelagda läkemedel för 90 dagars förbrukning.
Råd och tips

Internationella mensdagen 28 maj

Internationella mensdagen, också känd som Menshygiendagen, infaller den 28:e dagen i årets femte månad. Dag och månad är vald utifrån att en menscykel ofta är 28 dagar och brukar vara i fem dagar.

Internationella mensdagen 28 maj

Kvinnans kropp förbereder sig för att bli gravid varje månad. Om kvinnan inte befruktas gör sig kroppen av med ägget och livmoderslemhinnan genom menstruationsblödning.

Vad är menstruation?

Menstruation är en blödning från slidan som kommer ungefär en gång per månad. Den första mensen brukar komma mellan 10-16 års ålder och försvinner i klimakteriet vid ungefär 45 – 55 års ålder. Den första och sista tiden kan mensen vara oregelbunden och utan den ägglossning som startar i puberteten när äggen börjat mogna.

Redan vid födseln finns ungefär 400 000 anlag till ägg i äggstockarna. Livmoderns slemhinna tjocknar när den förbereder sig för att ett befruktat ägg ska kunna växa fast. Om ägget inte befruktas drar livmodern ihop sig och slemhinnan stöts ut i blödningen ungefär fjorton dagar efter ägglossningen. Processen styrs av hypofysen i hjärnan som skickar ut olika hormoner i blodet.

Mens är ett tecken på att kvinnor är fertila och kan bli gravida, men det visar också att kvinnokroppen fungerar som den ska. 

Medan ägget frigörs täcker blod och slemhinneväv insidan av livmodern. Om ägget blir befruktat med en spermie gäster sig ägget till blodet och slemhinneväv för att utveckla sig och därmed bilda en moderkaka. Om ägget inte befruktas av en spermie lämnar det kroppen vid nästa menstruation. Blodet och slemhinneväven stöts ut och bildar mensblodet. Mensen brukar vara mellan 3 och 7 dagar. 

En menscykel varar från dag 1 i en menstruation till dag 1 i nästa menstruation. Längden på en cykel varierar men normalt är den på mellan 25 och 30 dagar. 

Efter det första menstruationstillfället är det vanligt att ha flera månaders uppehåll innan nästa blödning och det kan ta ett till två år innan mensen blir regelbunden.

Vilket mensskydd ska jag välja?

För personer som får mens för första gången i livet kan det vara svårt att veta vad som fungerar bäst. De flesta brukar börja med en binda. Vilken storlek du ska välja beror på hur mycket du blöder. Byt binda när du ser att den har fått en en hel del blod, annars finns risk att det läcker igenom.

Fördelar med binda:

  • Du behöver inte föra in något i kroppen.
  • De är lätta att använda.
  • De går att köpa nästan överallt.  

Nackdelar med binda:

  • De kan läcka om de blir för fyllda eller hamnar snett.
  • Det är engångsartiklar och blir dyrare i längden.
  • Du kan inte bada med bindor.
  • Du kan få skavsår av bindor, särskilt när det är varmt och du svettas.
  • De kan kännas klumpiga när du tränar.

Trosskydd:

I början och slutet av mensen funkar trosskydd bra, de är mindre och smidigare än vanliga bindor. De är också bra att ha om du använder menskopp eller tampong och vill ha extra skydd. 

Tampong:

För mensnybörjare kan det kännas ovant att använda tampong, medan mer rutinerade personer ofta tycker att det är bekvämt med ett skydd som inte syns och kan användas oavsett aktivitet.

Fördelar:

  • Du kan bada och träna med tampong.
  • De finns att köpa nästan överallt.
  • De är smidiga att använda när du väl lärt dig. 

Nackdelar:

  • Du måste föra in något i kroppen.
  • De kan läcka om de inte sitter rätt.
  • De är dyra i längden eftersom du bara använder tampongen en gång.
  • Du kan bli torr i slidan av tamponger och få ont. 

Menskopp:

Menskopp fungerar nästan som tamponger. Skillnaden är att menskoppen samlar upp mensen istället för att suga upp den. En menskopp ser ut som en liten skål med ett skaft eller ögla längst ner. De är gjorda av silikon eller gummi. När du har fört in menskoppen och den är fylld med blod så tar du ut den, tömmer den och rengör den några gånger per dag.

Samma menskopp kan användas i flera år och du ska rengöra den i kokande vatten mellan varje menstillfälle. Det är ett miljövänligt alternativ och den kan samla upp relativt mycket mens innan den behöver tömmas. Det innebär att den inte behöver ta ut och tömma den lika ofta som du byter binda eller tampong, två till fyra gånger per dag brukar vara lagoom. 

Fördelar:

  • Du kan både bada och sporta med menskopp.
  • Du behöver inte ta ut och tömma den mer än cirka 2 – 4 gånger per dag.
  • De är skonsammare mot slidan och torkar inte ut den. 
  • Du kan använda samma menskopp i flera år. 

Nackdelar:

  • Du måste föra in något i kroppen.
  • De kan läcka om de blir för fyllda eller hamnar snett.
  • De är dyra jämfört med andra mensskydd men den intitiala kostnaden kan slås ut över flera års användning.
  • De kan vara svåra att sätta in och ta ut i början.
  • Ett visst kladd kan uppstå när du ska tömma den. 

Menstruationscykelns faser och sekret/flytningar

Under menscykeln förändras vätskan som oftast sipprar ut genom slidöppningen, flytningen eller sekretet som det också kallas. Mellan en halv och en tesked vätska kan det bli om dagen, men mängden varierar från person till person och beroende på fas i menscykeln. Att ha sekret/flytning är helt normalt och dessutom nyttigt för slidan som hålls ren genom att bakterier och svamp sköljs bort.

Menstruationscykeln kan indelas på olika sätt. En del talar enbart om två faser, follikelfas och lutealfas där ägglossningen är övergången mellan faserna. Här nedan beskrivs menscykeln för tydlighetens skull i fyra faser:

  1. Menstruationsfas, ca 3-6 dagar: Om ägget inte blivit befruktat blir nivåerna av östrogen och progesteron så låga att den gamla livmodersslemhinnan blöds ut. Första blödningsdagen är dag 1 i menstruationscykeln.

    När mensen väl kommer igång brukar de olika besvär som varit innan att försvinna. I stället kan mensvärken komma. I denna fas har du liten mängd med sekret/flytning och kan trots blodet behöva glidmedel om du ska ha samlag. Tack vare de låga hormonnivåerna är du mest ”dig själv” nu och kan vara väldigt fokuserad.
     
  2. Follikelfas, ca 7-10 dagar: Denna fas börjar också på mensens första dag och pågår fram till ägglossningen. Äggstockarna producerar östrogen så att livmodersslemhinnan växer till sig i väntan på att ett befruktat ägg ska fastna. Mot slutet av fasen finns ett moget ägg i en äggfollikel. Några dagar före ägglossningen stiger östrogennivåerna och påverkar andra hormoner som behövs för ägglossningen.

    Under denna period ökar blodflödet till hjärnan av östrogenet vilket i sin tur höjer serotoninet, kroppens glädjehormon. I denna fas kan du få dina bästa idéer och kroppen är stark. Sekretet/flytningen från livmodern är vattenliknande några dagar innan ägglossningen, för att sedan förändras i slutet av fasen precis före ägglossningen, och bli mer trådaktigt. Det påminner då om äggvita och bildar ”trådar” när man klämmer ihop litet mellan tummen och pekfingret och sedan lossar på fingrarna.

    Denna förändring sker för att underlätta för spermierna att komma upp till livmodern och nå ägget när det senare kommer till äggledaren. Det glatta sekretet underlättar också när du har samlag.
     
  3. Ovulering(ägglossningsfas), 3-4 dagar: Äggfollikeln spricker och ägget slungas ut från äggstocken i buken för att fångas upp av närmaste äggledare. Progesteronnivån ökar. Därefter vandrar ägget ned genom äggledaren mot livmodern. Många känner större sexlust just runt ägglossningen. Livmoderslemhinnan växer sig ännu tjockare under dessa tre till fyra dagar. Ägget måste bli befruktat inom 24 timmar efter ägglossningen annars dör det. Efter ägglossningen blir sekretet/flytningen tjockare och krämigare och anses försvåra spermiernas rörlighet.
     
  4. Lutealfasen (premenstruell fas), ca 14 dagar: Äggfollikeln förändras till gulkropp som tillverkar mindre östrogen och mycket progesteron, vilket är de sista förberedelserna hos livmodersslemhinnan för att möta ett befruktat ägg. Om detta inte händer dör gulkroppen och progesteronnivåerna sjunker så att även livmodersslemhinnan dör och runt en vecka senare blöds ut.

    När mensen är nära blir sekretet/flytningen klistrigt och segt vilket ytterligare försvårar för spermierna. I slutet av denna fas är eventuell PMS och PMSD som värst i och med den hormonella berg- och dalbanan fram tills nästa menscykel inleds. Även om menstruationscykeln är längre än 28 dagar är oftast tiden från ägglossning till mens 14 dagar.

Utebliven menstruation – när är risken/chansen för att bli gravid störst?

Har menstruationen inte kommit igång runt 16-17 års ålder kan det vara klokt att kontakta en ungdomsmottagning för undersökning.

Mensen kan hoppa över ett menstillfälle och komma som vanligt månaden efter utan att det är farligt. Efter oskyddat samlag kan utebliven mens betyda att du är gravid och då är det bra att göra ett graviditetstest som bland annat köps på apotek.

Vilka besvär kan uppstå vid mens?

Precis innan mensen kommer är det vanligt att kvinnor och flickor upplever en del besvär. Detta kallas premenstruellt syndrom (PMS) och de kan vara av både fysisk och känslomässig natur. 

Vanliga symptom är:

  • Ömmande bröst
  • Viktökning
  • Huvudvärk
  • Magsmärta
  • Akne
  • Trötthet
  • Irritabilitet
  • Försämrat stämningsläge
  • Humörsvängningar

Menssmärtor

Att få ont i magtrakten är vanligt under de första dagarna av menstruationen. Detta orsakas av att fettsyror i kroppens vävnader, prostaglandiner, rensas ur kroppen. Livmoderns muskler drar då ihop sig och kvinnan upplever sammandragningarna som smärta.

Hur starka menssmärtorna är varierar från kvinna till kvinna eftersom antalet prostaglandiner kan vara olika. Prostaglandiner kan också föras med blodet till andra delar av kroppen. Detta kan orsaka problem som illamående, diarré, trötthet, yrsel och huvudvärk. 

Vad kan jag göra om jag har ont vid mens?

  • Receptfria, smärtstillande mediciner som innehåller de verksamma ämnena naproxen, diklofenak eller ibuprofen har bra effekt mot menssmärtor. De hämmar produktionen av prostaglandiner.
  • Paracetamol kan också användas för de som inte kan använda något av ovanstående preparat.
  • Smärtstillande fungerar bäst om du tar dem vid första tecken på menssmärta. Då hinner livmodern inte producera så mycket prostaglandin. 
  • P-piller kan fungera mot menssmärtor och användas om du dessutom har behov av preventivmedel. 



Läs fler artiklar om intim och sex: