Råd och tips

Bröstcancer

Bröstcancer är en elakartad svulst som uppstår i bröstet. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och antalet drabbade ökar.

Bröstcancer

Bröstcancer:

Bröstcancer är en elakartad svulst som uppstår i bröstet. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och antalet drabbade ökar. Regelbundna självkontroller av brösten är viktigt för att upptäcka bröstcancer tidigt. Ju tidigare bröstcancer upptäcks, desto bättre är utsikterna för tillfrisknande.

Vad är bröstcancer?

Bröstcancer (cancer mammae) är elakartade förändringar som uppstår i bröstkörtelvävnaden. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör cirka 30 procent av all kvinnlig cancer. Antalet bröstcancerdiagnoser har minskat de senste åren, men ökar trots det över tid. De senaste tio åren har ökningen i Sverige varit i genomsnitt 3,7 procent per år. Cirka 20 kvinnor insjuknar per dag och drabbar främst medelålders och äldre. Chansen att bli botad har ökat de senaste årtiondena, främst beror det på att fler fall upptäcks tidigare och behandlingsmetoderna har blivit bättre.

Orsaker till bröstcancer

Orsaken bakom bröstcancer är okänt, dock finns det ett par faktorer som ökar risken för att drabbas. Från puberteten påverkas bröstkörtelvävnaden konstant av kvinnliga hormoner (östrogen) och detta spelar troligen i stor roll i utvecklingen av bröstcancer. Dessutom ökar risken för att drabbas av bröstcancer med stigande ålder. Medianåldern för insjuknande är 64 år och färre än fem procent är under 40 år. Arv är också en viktig faktor som orsakar ungefär 5 – 10 procent av alla nya fall av bröstcancer.

Användande av hormoner som p-piller och östrogenbehandling i samband med övergångsåldern innebär viss ökad risk för bröstcancer. Risken avtar snabbt efter avslutad behandling och efter ett par år är den förhöjda risken helt borta.

Dessutom finns det en del faktorer knutna till livsstil som verkar kunna påverka risken för bröstcancer

Faktorer som kan öka risken:

  • Stor alkoholkonsumtion.

  • Nattarbete.

  • Övervikt.

  • Att få barn efter fyllda 35 år.

  • Ingen barnafödande.

  • Kombination av tidig första menstruation och sen övergångsålder - detta ökar antalet menstruationsperioder som kan ha en negativ inverkan.

  • Tidigare strålbehandling av bröstkörtlar.

Faktorer som kan minska risken:

  • Fysisk aktivitet verkar ha en skyddande effekt mot bröstcancer. 

  • Föda barn före fyllda 25 år.

  • Föda flera barn.

  • Amning.

Vilka är symptomen på bröstcancer?

  • Knöl i armhålan

  • Förstorat och hårt bröst

  • Hudrodnad och "apelsinhud"

  • Indragningar i huden

  • Blod eller vätska från bröstvårtan.

    De tidiga faserna av bröstcancer ger ofta inga symptom och bröstcancer upptäcks ofta genom en rutinundersökning eller vid att personen känner en knöl i bröstet.

Vad kan jag själv göra för att minska risken för bröstcancer?

  • Regelbunden fysisk aktivitet. Det har visat sig att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk för bröstcancer. Undersökningar tyder på att regelbunden fysisk aktivitet ger betydligt minskad risk för bröstcancer. Samtidigt är övervikt en riskfaktor för utvecklande av bröstcancer.
     
  • Stor alkoholkonsumtion. Dagligt intag av alkohol som motsvarar 1- 2 drinkar ökar risken för bröstcancer.
     
  • Hälsosam kost med mycket frukt, bär och grönsaker och minskad konsumtion av fett är bra för kroppen och minskar risken för cancer.
     
  • Undersök brösten själv
     
  • Att undersöka brösten själv med jämna mellanrum är det säkraste sättet att upptäcka bröstcancer på ett tidigt stadium. Upptäcks förändringar i brösten tidigt får detta stor betydelse för behandlingen av eventuella cancerförändringar i bröstet.

Hur behandlas bröstcancer?

Bröstcancer behandlas alltid på sjukhus där en cancerläkare (onkolog) har ansvaret. Det finns många faktor som avgör val av behandlingsupplägg, bland annat svulstens storlek och cancercellernas spridning och beteende. Behandlingen anpassas alltid efter individen och prognosen är god när bröstcancer upptäcks tidigt.

Kirurgisk behandling:

Kirurgisk behandling innebär att cancersvulsten tas bort så att enbart frisk vävnad finns kvar. Beroende på storleken på svulsten, om det finns flera svulster och hur svulsten ligger i bröstet och hur stort bröstet är avlägsnas antingen hela bröstet eller bara själva svulsten medan man sparar närliggande frisk vävnad.
Under operationen tas också prover på lymfkörtlarna i armhålan och närliggande vävnad för att undersöka om dessa också har cancerceller.

Tilläggsbehandling i form av strålning, cellgifter och hormonbehandling beslutas efter operationen. Bröstbevarande kirurgi kombineras med strålbehandling.

I vissa fall är kirurgi inte aktuellt, till exempel om patienten är för svag.

Strålbehandling:

Strålbehandling ges för att minska risken för återfall och används i regel efter kirurgi. Förutom att strålbehandling används tillsammans med bröstbevarande kirurgi ges strålbehandling vid spridning till armhålan och mot bröstväggen efter det att bröstet är borttaget. Strålbehandling kan också vara en effektiv behandling vid spridning till skelett och hjärna.

Strålbehandling verkar bara på de celler som träffas av strålarna och har därför få biverkningar. Behandlingen är smärtfri men huden kan bli irriterad och patienten kan få en reaktion som liknar solbränna.

Cellgifter:

Cellgifter (cytostatika) verkar genom att antingen döda, eller hindra, cellerna från att växa. Cancerceller liknar kroppens egna celler förutom att cancercellerna delar sig mycket snabbare än normala celler. Cellgifter påverkar också till viss del friska, normala celler i kroppen.

Biverkningar av cellgiftsbehandling är bland annat illamående och kräkningar, tillfälligt hårbortfall och trötthet. Cellgiftsbehandling används också vanligtvis vid stora svulster och vid bröstcancer som spritt sig.

Hormonbehandling

En del bröstcancersvulster påverkars av de kvinnliga könshormonerna genom att de stimulerar tillväxten av cancerceller. Då kan det vara aktuellt att ge tilläggsbehandling som motverkar denna effekt för att hindra vidare delning av bröstcancercellerna. Sådan antihormonbehandling pågår ofta i fem år efter operation och ges i form av tabletter. Antihormonbehandling är inte aktuellt hos kvinnor som inte har hormonkänslig bröstvävnad.

Biverkningar av en antihormonbehandling vid bröstcancer kan upplevas som obehagliga och smärtorna påminner ofta om besvär i samband med övergångsåldern. Detta orsakas av minskade östrogennivåer.

Biverkningar vid hormonbehandlingar:

  • Östrogenbrist: På grund av östrogennivåer upplever ofta kvinnor symptom på östrogenbrist vid hormonbehandling. Var uppmärksam på att sådana besvär sällan ska behandlas med preparat mot övergångsbesvär, då detta kan förvärra sjukdomen och öka risken för återfall. Prata med din läkare om du är osäker och behöver hjälp att lindra besvären.

  • Vallningar

  • Torr slida: Slemhinnorna i slidan kan upplevas vara extra torra och känsliga, något som bland annat kan orsaka obehag vid samlag och ökad risk för urinvägsinfektion. Upplever du problem i samband med torrhet i slidan kan du prova olika krämer, oljor och vagitorier som kan lindra och skydda. Var uppmärksam på att preparat som innehåller östrogen inte ska användas utan att du först diskuterar det med din cancerläkare.

  • Benskörhet

  • Muskelsmärtor

När bör du kontakta läkare?

  • Om du känner en knöl eller fast område i bröstet eller i armhålan.

  • Om du märker andra förändringar i bröstet.

  • Träffa en läkare om du är osäker på om du har förändringar i brösten eller inte.