Råd och tips

Astma

Astma är ett inflammationstillstånd i luftvägarna som leder till trånga luftvägar och ger typiskt symptom som perioder med tung andning, svårt att andas och hosta.

Astma

Vad är astma?

Astma är ett kroniskt inflammations- och irritationstillstånd i luftvägarna som leder till anfall med bland annat andningsbesvär och ansamling av slem i luftvägarna. Luftrören blir överkänsliga och kan bland annat reagera på kyla, allergiframkallande ämnen (till exempel pollen), ansträngning, virus, rök, parfym, pälsdjur och dammpartiklar. Sjukdomen kan vara lätt, medel, allvarlig eller livshotande. Det är mycket viktigt att behandla astma väl eftersom okontrollerad och/eller dåligt behandlad astma kan skada luftvägarna permanent och gör dem kroniskt trånga. Detta kan leda till kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Risken för att utveckla KOL är störst för de astmatiker som röker.

Astma kan utvecklas oavsett ålder, men det är vanligt hos barn. Ofta drabbas pojkar oftare än flickor. Majoriteten av de barn som har astma växer ifrån det när de kommer upp i tonåren.

Orsaker till astma

Orsakerna till astma är inte fullständigt klarlagda, däremot finns det flera kända faktorer som är av betydelse. Arv är en av dessa faktorer.  Barn med två föräldrar som har astma löper cirka 60 – 80% större risk att själva utveckla astma. Personer med allergier eller andra allergiska besvär (till exempel atopiskt eksem) löper också större risk att utveckla astma.

Icke-ärftliga faktorer spelar också in, till exempel luftvägsinfektioner, dåligt inomhusklimat, luftföroreningar och tobaksrök. Dessutom kan till exempel pollen, rengöringsmedel, pälsdjur, fåglar, värme, kyla, fysisk aktivitet, emotionella reaktioner, NSAID-preparat (en grupp läkemedel mot smärta, infektioner och feber) och en sorts blodtrycksmedicin (betablockerare) utlösa astmaanfall.

Symptom på astma

  • Tung och väsande andning, särskilt problem med utandning.
  • Pipande ljud i bröstet
  • Ökad slemproduktion i luftvägarna och svårigheter att få upp allt slem
  • Hosta, särskilt på natten och tidigt på morgonen.
  • Trötthet

Symptomen kan variera från dag till dag och med ålder.

Att förebygga astma

  • Rök inte. Särskilt inte under graviditet.
  • Undvik att utsätta små barn för passiv rökning
  • Om du eller ditt barn är predisponerade för att utveckla astma, (till exempel på grund av atopiskt eksem och/eller arv bör du undvika saker som kan utlösa sjukdomen som exempelvis pälsdjur).

Goda råd vid astma

  • Försök att undvika saker som du tror kan utlösa eller förvärra din astma, som till exempel rengöringsmedel, rök, pälsdjur och pollen.
  • Upplever du försämring i kyla kan andningsmasker, som skyddar mot att andas in kall och torr luft, hjälpa.
  • Regelbunden fysisk aktivitet gör det lättare att kontrollera astman
  • Ladda ner Astma- och Allergiförbundets app.
  • För dagbok över dina anfall.

Att mäta din lungfunktion bidrar till att du kan följa sjukdomsförloppet och effekten av behandlingen.

Behandling av astma

Det finns flera olika sorters astmamedicin och de finns i olika former. Mediciner som andas in (inhaleras), finns som spray, pulver eller vätska som inhaleras med hjälp av en inhalator. Astmamedicin finns också som mixtur och tabletter, med medicin som inhaleras är den viktigaste delen av behandlingen.

Luftrörsvidgande läkemedel

Dessa läkemedel vidgar luftrören genom att musklerna i luftrören slappnar av. Läkemedlen används dagligen för att förebygga astmabesvär och vid astmaanfall. De kallas även beta-2-stimulerare.

Kortison 

Kortison dämpar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Du behöver andas in kortison varje dag under någon eller några veckor för att få full effekt.

Antileukotriener

Denna typ av läkemedel blockerar vissa inflammatoriska reaktioner i luftvägarna. Läkemedlet hjälper inte vid akuta astmabesvär, utan används varje dag i förebyggande syfte.

Kombinationsläkemedel

Det finns några läkemedel som innehåller två olika typer av astmaläkemedel, oftast luftrörsvidgande medel och kortisonpulver. Du får alltså i dig båda läkemedlen samtidigt när du tar ett sådant kombinationsläkemedel.

Kombinationsläkemedel kan passa både barn och vuxna som behöver samma läkemedel och samma dosering varje dag. Det är också bra om du har lätt att glömma dina läkemedel.

Inhalationsmediciner har generellt sett få biverkningar då de verkar lokalt i luftvägarna, det betyder att mycket litet tas upp i blodet. Att inte använda förebyggande medicin är värre för kroppen då astmaanfall sliter på luftvägarna och kan leda till att astman förvärras.  Om du använder inhalationsmedicin som innehåller kortison är det dock viktigt att du sköljer munnen och gurglar halsen med vatten efter varje medicinering för att undvika svampinfektion och irritation i mun och svalg.

När bör du uppsöka läkare?

  • Om du misstänker att du har astma.
  • Om astman förvärras eller vid allvarligt astmaanfall.
  • Om du inte får bra effekt av dina astmamediciner.

Källor: Hjärt- och Lungfonden, Vårdguiden 1177, Astma- och Allergiförbundet.

Läs fler artiklar om luftvägar: